lering med uteblivande kancelleringsersättning är inte en befogadkancellering. Domstolen håller till viss del med A, men menar att det i rimlighetenmåste kunna gå att använda sig av kancellering i andra hand när en hävning hargjorts. Det särskilt när parterna har varit oense om relevanta rättsfrågor förhävningsgrunden. Det ska med andra ord inte krävas att en kancelleringsersättningmåste utgå i samband med att motparten får en hävningsförklaring och enkancelleringsförklaring för att kancelleringsförklaringen ska vara giltig.Domslutet blev således att B:s hävning var obefogad, men att kancelleringentrots utebliven kancelleringsersättning är giltig och berättigad. Därefter åläggerdomstolen B att betala ut kancelleringsersättningen till A.8.3 ReflektionerSituationen som uppstod i TOSLO-2016-201305 må kanske vara säregen, menvisar ändå på att det kan uppstå en viss problematik när de båda instituten lever233Detta kan jämföras med NJA 2010 s. 286 där ett hus uppfört efter då vid uppförandet gällandebyggnormer inte i ett senare skedde kan klandras för fel som uppstår på grund av denna byggnorm.71sida vid sida i ett avtal. Vilken är den inbördes rangordningen mellan institutenegentligen Det måste framstå som självklart att en part ska kunna använda sig avhävningsinstitutet när det är möjligt, och det måste även gå att försöka att få till enhävning även om utsikterna kanske inte är de bästa. Men tanken med kancelleringär att fylla en funktion i de övriga fallen, det vill säga de fall som inte utgör ensolklar hävning eller en tro om lyckad hävning. Det är i den zonen somkancelleringen fyller sin funktion ett sätt att avsluta avtalsförhållandet utan någralångdragna processer och dåliga förhållanden. Kancellering fyller dock en funktionäven i de fall som inte ligger inom zonen. För det måste nästan anses som självklartatt en part som försöker häva ett avtal vill

rlag. Cit:Taxell.Victorin, A., Hager, R. (2019). Allmän fastighetsrätt: Fastighetstillbehör,fastighetsköp, servitut, fastighetspant och sakrättsliga frÃ¥gor (8 uppl.). Uppsala:Iustus Förlag AB. Cit: Victorin.81ArtiklarMunukka, J. (2010). Lojalitetsplikten som rättsprincip. SvJT, s. 837848. Cit:Munukka, SvJT.Runesson, E. (2016). Utvecklingslinjer i avtalsrätten fördelning av oförutsebararisker mellan ömkansvärdhet, kontext och ekonomi. SvJT (Festskrift 100 Ã¥r), s.100110. Cit: Runesson.Sandgren, C. (2005, 04-05). Ãr rättsdogmatiken dogmatisk Tidsskrift forRettsvitenskap, 118, s. 648-656. Cit: Sandgren.Sund-NorrgÃ¥rd, P. (2013, 3). Omförhandling och medling Att lösa konflikter ochfortsätta samarbeta. Tidsskrift for Rettsvitenskap, 126, s. 315-342. Cit: SundNorrgÃ¥rd.RättsfallHögsta domstolenNJA 1917 s. 508NJA 1924 s. 200NJA 1983 s. 385NJA 1991 s. 682NJA 1992 s. 728NJA 2006 s. 120NJA 2007 s. 86NJA 2007 s. 909NJA 2009 s. 672NJA 2010 s. 286NJA 2012 s. 597NJA 2013 s. 27182NJA 2017 s. 203NJA 2018 s. 19NJA 2018 s. 171HovrätterHovrätten över SkÃ¥ne och Blekinge, avd. 5, dom 1995-05-11, mÃ¥l nr T 513-94.Utländska rättsfallNorska rättsfallOslo tingsrätt TOSLO-2016-201305 den 15 maj 2018.83